Samtal om Ekonomipriset 2022

Vilken inverkan har ekonomipristagarnas forskning haft på nationella centralbanker, affärsbanker, finansföretag och den akademiska forskningen? Sustainable Finance Lab ställde frågorna till Ulf Söderström (US), forskningschef vid Sveriges Riksbank och Kent Eriksson (KE), föreståndare för Sustainable Finance Lab.
Ulf Söderström

I början av 1980-talet lade Ben Bernanke, Douglas Diamond och Philip Dybvig grunden för dagens moderna bankforskning, något som fått stor praktisk betydelse för arbetet att skapa mer stabila finansmarknader. Den tillsyn som olika myndigheter gör av banksystemet har präglats av nobelpristagarnas forskning, och är bland annat utformad för att förhindra så kallade uttagsanstormningar (bank runs) och andra typer av finanskriser som kan vara mycket skadliga för den ekonomiska utvecklingen.

Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfreds Nobels minne gick till forskning om banker och det finansiella systemet, hade du väntat dig det?

(US) – Det är alltid jättesvårt att förutsäga vem som får ekonomipriset ett givet år. De var inte på min lista över pristagare, men jag tycker det är välförtjänt. Deras forskning har gett värdefulla bidrag och är verkligen relevant för det praktiska arbetet på centralbanker. På Riksbankens har vi en aktiv forskningsverksamhet, och så är det på många centralbanker världen över. Det hänger delvis ihop med att centralbanker ofta är oberoende av det politiska systemet, så att penningpolitiken bedrivs av ’teknokrater’. Då kan man behöva luta sig åt forskningen för att analysera ekonomin och vad som är lämpliga policyåtgärder. Många centralbankschefer har också varit framgångsrika forskare. Ben Bernanke var exempelvis välrenommerad forskare innan han blev ordförande för Federal Reserve, och den förra ordföranden, Janet Yellen, är också en välkänd forskare.

Vilken betydelse har nobelpristagarnas forskningsområde för Riksbanken?

(US) – Riksbanken har två uppdrag; att upprätthålla ett fast penningvärde (d v s prisstabilitet) och att främja ett säkert och effektivt betalningsväsende (d v s stabilitet i det finansiella systemet). Så forskningen som de får pris för rör ett av våra kärnområden. Det handlar om hur banker fungerar. Eftersom bankers inlåning och utlåning har olika tidshorisont så är banker instabila i sin konstruktion, och är känsliga för uttagsanstormningar. Frågan har varit hur finansiell instabilitet kan undvikas, och pristagarnas forskning ger oss en bättre förståelse för just det. En insikt har varit hur viktigt det är att undvika att beteenden som kan leda till att instabilitet sprids i det finansiella systemet.

Vilken betydelse har nobelpristagarnas forskningsområde för banker och andra finansföretag?

(US) – Här har jag som forskare lite svårare att hitta en direkt koppling. Men givet att forskningen är viktig för hur Riksbanken och olika tillsynsmyndigheter agerar, har det en avgörande betydelse för banksektorn. Och banker drar förstås nytta av att det finansiella systemet i stort är stabilt.

(KE) – Betydelsen av en reglering kan man se i dagens kris i kryptovalutor. Där blir det mycket volatilt med en icke-reglerad marknad.

(US) – Det är en stor marknad, men fortfarande är den relativt perifer. Banker däremot, de är systemviktiga, så en kris i en bank kan lätt sprida sig i systemet. Det visar till exempel Lehmannkraschen 2008/2009.

Vilken betydelse har forskningsområdet haft för den akademiska forskningen?

(US) – En stor betydelse, det är grundforskning som byggt upp ett område. Alla som studerar nationalekonomi har läst om Dybvig och Diamond. Deras modell har blivit en standardmodell inom bankforskning, och mycket av dagens forskning bygger på deras modell.

Hur ser kopplingen till hållbarhetsforskning ut?

(US) – Hållbarhetsforskning är ett centralt område för banksektorn och det finansiella systemet i stort. Det handlar om att mäta finansiella risker som är beroende av klimatrelaterade faktorer. Det är viktigt att finansiella priser avspeglar de sanna riskerna i ekonomin, inklusive hållbarhetsrisker. Om så inte är fallet kan finansiella företag hamna i svåra situationer. Som centralbank är det här viktiga frågor att ha ögonen på.

Text: Magnus Atterfors

Share this

Joins us to transform the future!

Sign up for the newsletter to get the latest news, research and event updates from our lab. 

Follow us